Under konferensen användes ordet "hållbarhet" på olika sätt och i olika sammanhang. För att ha en gemensam vision och ett gemensamt språk tror vi att det skulle vara bra att definiera vad vi menar med hållbarhet för golfbanornas design och konstruktion.
Begreppet "hållbar utveckling" introducerades första gången 1987 i World Commission on Environment and Developments rapport "Our Common Future", ofta känd som Brundtlandrapporten. Rapporten presenterade konceptet hållbar utveckling som "Utveckling som möter dagens behov utan att äventyra framtida generationers förmåga att möta sina egna behov". I grund och botten innebär detta att man tänker på hur man bäst kan använda knappa resurser (vatten, mark, naturresurser) för att minimera deras utarmning, samt överväga de långsiktiga konsekvenserna av användningen (vilka deras långsiktiga effekter kan bli). Till detta till stor del miljöfokus, och mot bakgrund av ovanstående mål att "tillgodose behov" måste vi inkludera vikten av en sund ekonomi och ett sunt samhälle. Denna kombination av miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser har nu blivit de symboliska 3 benen på pallen, där om någon av dessa delar faller, så faller hela.
Själva konceptet hållbarhet är komplext och mångfacetterat. Golfbranschen kan ha en inverkan på dessa tre ben på pallen genom våra aktiviteter inom golfbanautveckling, banledning och turneringsorganisation men även merchandising, utrustningsprestanda och många andra domäner. Frågor som resursanvändning, livsmiljöer, bevarande av vilda djur, välbefinnande, rättvisa, avfallshantering, golfspelares förväntningar och mer måste uppmärksammas men det är osannolikt att allt kan ges samma vikt av hänsyn. Därför är hållbar utveckling ett mål men ett 100-procentigt tillstånd av hållbarhet är kanske aldrig helt uppnåeligt.
Ändå delar alla intressenter inom golfbranschen ett ansvar att göra vad de kan inom sitt specialområde för att på bästa sätt lösa behoven inom vart och ett av dessa områden. Som golfbanearkitekter är denna "hållbarhetsfilosofi" (eller borde vara) grundläggande för vår designstrategi. Med andra ord måste vi hitta en lösning som ger minimal miljöpåverkan, är ekonomiskt lönsam och även respektfull, till och med fördelaktig för samhället och i slutändan ger golf för framtiden. För att göra detta på ett bra sätt är det viktigt att vi håller oss uppdaterade med framsteg inom kunskap och teknik så att våra konstruktioner och tillvägagångssätt utvecklas när vi blir bättre informerade.
Golfbanor kommer att ha negativa effekter men kan också ge positiva effekter. Vi kan därför prata om fotavtrycket (negativ påverkan) och handavtrycket (positiv påverkan). Målet med hållbarhet i golfbanans design skulle kanske kunna definieras som en byggd miljö som kommer att ha en netto positiv påverkan inom överskådlig framtid, oavsett om detta är mätt som kol eller i andra enheter. Alltså ett större handavtryck än fotavtryck. Men hur kan vi göra detta?
Vi kanske kan börja med att ställa några frågor. Till exempel, med hänsyn till miljön, har golfbanan mer eller mindre biologisk mångfald av flora och fauna än innan utvecklingen eller renoveringen? Finns det fler inhemska arter? Är vattnet på plats och nedströms av bättre kvalitet än tidigare? Med hänsyn till ekonomi, fattar vi beslut som kommer att minska det långsiktiga beroendet av dyra resurser som vatten, bränsle, kemikalier och därmed driftskostnaderna för en golfbana? Ur social jämlikhet och samhällssynpunkt, designar vi våra golfbanor för många olika användare eller bara ett fåtal utvalda? Kommer även lokalsamhället att dra nytta av denna utveckling? Graden av hållbarhet i ett projekt ligger i svaren på dessa frågor och andra som rör miljö, rättvisa och ekonomi.
"Vårt yrkes hållbarhet" beror på den fortsatta allmänhetens acceptans och stöd för golfbanor (och, mer allmänt, golfspelet). Det brådskande med detta övervägande förstärks av verkligheten och synligheten av de destruktiva effekterna av klimatförändringar som sker över hela världen. Mot bakgrund av detta, hur beredda är vi att motivera våra golfbanor och förklara fördelarna med spelet och dess spelfält för skeptiska icke-användare? Vi måste på ett rimligt sätt kunna motivera vårt arbete för icke-golfare och beslutsfattare och göra vårt arbete och spelet mer övertygande, i huvudsak för att visa nettopositiviteten i vårt arbete.
För att ge vårt yrke de verktyg som behövs för att möta denna utmaning, anser vi att det är viktigt att främja EIGCAs hållbarhetsprogram, eftersom programmet är utformat för att göra just detta – för att främja vår gemensamma förståelse av vad hållbar design är i golfbanans arkitektur, omsätta det i praktiken, och kommunicera detta inom medlemskapet, inom golfbranschen och kanske ännu viktigare till den allmänna golfare och icke-golfare.
Möjligheten som erbjuds vårt yrke genom att utöva hållbar design är enorm. Vi som golfbanadesigners har anförtrotts stora landområden som kan hjälpa till att lösa ett av vår tids mest pressande globala problem samtidigt som vi skapar allmännytta. Det här är en spännande tid att vara golfbanearkitekt och att sätta en ny bana för ett gammalt spel.
Än en gång välkomnar vi dina kommentarer och feedback för att fortsätta konversationen.